|
Gracillariidae Lithocolletinae Phyllonorycter |
 |
Föregående art |
|
Nästa art |
|
|
Phyllonorycter issikii (Kumata, 1963). Lindguldmal. Kännetecken: Vingbredd 6-7,5 mm. Utseendet varierar mellan försommar och höstgeneration. Hos första generationen är huvudhår vita framtill, bruna baktill. Ansiktet är vitt. Antenner ringade, något kortare än framvingelängden. Mellankroppen orangegul med vit mittstrimma. Framvingarna brunorange. På framkanten finns fyra ljusa hakar begränsade av mörka streck. På bakkanten finns två till tre hakar. Det inre hakparet är starkt utdraget mot spetsen. Vid vingspetsen en utdragen, svart fläck. Från vingbasen ett ljust, smalt längsstreck som slutar vid första hakparet. Bakvingar grå. Andra generationen påminner om försommargenerationen framvingarna är mörkare och mellankroppen är gråbrun samt saknar nästan helt mittstrimma. Levnadssätt: Fjärilen flyger på natten och kommer till ljus. Flygtid: Två generationer maj-juni, augusti-september. Förekomst: Finns i skogs-och parkmiljöer där det växer lind. Biologi: Larven lever i en undersidig mina belägen mellan två sidonerver. Näringsväxt: Tilia. Utbredning: Förekommer i Danmark och södra Finland men saknas i övriga Norden.
Mer om denna art på Bestimmungshilfe für die in Europa nachgewiesenen Schmetterlingsarten
