Swedish Museum of
Natural History - welcome page

Prodoxidae
Lampronia

previous species Föregående
art

Nästa
art
next species

Utbredning i Sverige

Hallonknoppmal Lampronia corticella Hallonknoppmal Lampronia corticella
Lampronia corticella (Linnaeus, 1758). Hallonknoppmal. Kännetecken: Vingbredd 10-12 mm. Huvudhår rostgula. Antennerna knappt halva framvingelängden. Framvingarna mörkt purpurbruna med purpurskimmer. På vingens framkant finns tre till fem ljusa, trekantiga fläckar, på bakkanten finns två något större. Mindre spridda fläckar täcker också framvingarna. Bakvingar mörkt gråbruna. Levnadssätt: I norra Sverige uppträder hallonmal som en svår skadegörare i åkerbärsodlingar. Flygningen infaller där under åkerbärens blomningstid under början-mitten av juni, ett par veckor före hallonens blomningstid. Flygtid: juni-juli. Förekomst: Finns där det växer hallon, björnbär, stenbär och åkerbär. Biologi: Larven lever på Rubus-arter (hallon, björnbär, stenbär och åkerbär) och kan uppträda som skadedjur i bärodlingar. Larven är som ung närmast färglös, efter övervintring röd. Huvud och nacksköld är svarta. Fjärilarna flyger under värdväxternas blomning och lägger ägg i de utslagna blommorna. Vid äggläggningen sitter honan på ståndarna med vingarna horisontellt lagda och något utspretande. Äggen skjuts in i vävnaden mellan ståndarna och kronbladen. Vanligtvis läggs bara ett ägg per blomma. De unga larverna lever först i kartens frökärnor, senare äter den även av fruktkött och blombotten. Larven lämnar kartet innan detta mognat och spinner in sig i en kokong i markens ytskikt. Övervintringen sker i det tredje larvstadiet (av totalt fem larvstadier). Tidigt följande vår tränger larvena in i skottknopparna vilkas blad- och blomanlag förstörs. Angripna skottknoppar kan kännas igen på de larvexkrementer som skjuts ut genom ingångshålet eller i knoppspetsen. Ofta angriper larverna fler än en knopp. Förpuppning sker inuti knoppen eller på de utvuxna bladen, då ofta längs huvudnerven på ovansidan av ett småblad, vars kanter viks upp runt kokongen. Hallonmalens värdväxter har olika blomningstid och troligen har olika populationer av arten till viss del specialiserat sig på olika växdväxter genom att synkronisera sin flygperiod med värdväxtens blomningstid. Näringsväxter: Rubus-arter. Utbredning: Är påträffad tämligen allmänt i nästan hela landet. I övriga Norden finns den i Danmark, Norge och Finland.

Synonymer Lampronia rubiella Bjerkander, 1781

Mer om denna art på Bestimmungshilfe für die in Europa nachgewiesenen Schmetterlingsarten
Welcome page of the World
Prodoxidae /en/svenska_fjarilar/lampronia_corticella.html
Latest update: 25 juni 2014
Kommentarer av denna sida: Bert Gustafsson