|
Gracillariidae Lithocolletinae Phyllonorycter |
 |
Föregående art |
|
Nästa art |
|
|
Phyllonorycter heegeriellus (Zeller, 1846). Vit ekguldmal. Kännetecken: Vingbredd 5-7 mm. Huvudhår vita. Antenner ringade, något kortare än framvingelängden. Framvingarna vita vid basen och gula i den yttre ljusa delen. På framkanten finns fyra ljusa hakar begränsade av mörka streck. På bakkanten fins två hakar. Vid vingspetsen en svart fläck. Bakvingar grå. Fjärilen är lik Phyllonorycter harrisellus men skiljer sig genom framkantshakarna som är tre hos sistnämnda. Från P. tenerellus skiljer den sig genom sitt brunaktiga längsstreck från vingbasen som saknas hos sistnämnda. Levnadssätt: Fjärilen flyger på natten och kommer till ljus. Flygtid: Två generationer maj-juni, juli-augusti. Förekomst: Finns i hagmarker och lövskogar där det växer ek. Biologi: Larven lever i en liten, undersidig mina på ek, oftast i bladets kant som då täcks av bladranden, förpuppning i en vit kokong i minan. Näringsväxt: Quercus. Utbredning: Förekommer tämligen allmänt från Skåne till Gästrikland. I övriga Norden finns den i Danmark, södra Norge och södra Finland.
Latest update: 6 mars 2012
Kommentarer av denna sida: Bert Gustafsson