|
Papilio machaon Linnaeus, 1758. Makaonfjäril. Kännetecken: Vingbredd 60-89 mm. Framvingarna gula med svarta ribbor, mot ytterkanterna med breda svarta tvärband. Bakvingar med långa svansutskott och tydliga, gula kantmånar samt ögonteckning i rött och blått. Ett brett, blått, svartkantat tvärband på insidan av kantmånarna. Liknande arter: Påminner något om Iphiclides podalirius men den sistnämnda har en zebrateckning på framvingarna. Levnadssätt: Fjärilen flyger på dagen. Flygtid: Från slutet av maj till juli. Förekomst: Finns längs klippiga havsstränder, i trädgårdar och blomrika marker, på mindre bergsryggar (hilltopping). Biologi: Puppan övervintrar. Larven lever i södra Sveriges inland främst på kärrsilja, i havsbandet på strandkvanne och i norra Sverige på strätta. Som ung ser den ut som fågelträck men som fullbildad är den grön med svarta tvärband och röda fläckar. Osmaterium gulrött. Längd som fullvuxen 45-50 mm. Förpuppning ofta på näringsväxtens stjälk. Näringsväxter: Angelica, Daucus, Laserpitium, Peucedanum m.fl. Utbredning: Makaonfjäril förekommer lokalt allmänt i hela landet. I övriga Norden finns den i Danmark södra Norge och Finland. Mer om denna art på Bestimmungshilfe für die in Europa nachgewiesenen Schmetterlingsarten |
||||||
Latest update: 25 januari 2019 Kommentarer av denna sida: Bert Gustafsson |